Simpukoita - Snäckor

Rakastan merenrantoja, erityisesti sellaisia joista löytyy paljon kiviä ja tai simpukoita. Niinpä rantojen aarteita on kotiimme kertynyt. Osan olen säilönyt purkkeihin, mutta pari kolme niitä kyllä riittää.

Jag älskar havsstränder, speciellt sådana där man hittar mycket stenar och eller snäckor. Strandskatterna har alltså hopat sig hemma hos oss, en del har jag i burkar med två tre burkar räcker.

Piti siis keksiä muita keinoja hyödyntää kauniita simpukoita, ja kesän 2008 jälkeen askartelin tällaista seinänkoristetta simpukoista:

Det gällde alltså att hitta alternativa sätt att visa upp vackra snäckor, så på hösten 2008 pysslade jag ihop de här väggdekorationerna:




Painelin simpukat kosteaan askartelusaveen, hyvin pysyivät jopa ilman liimaa. Saven luonnollisuus sopii minusta hyvin luonnonmateriaali simpukoihin. Mutta ensi kesän saaliille pitäneekin sitten keksiä taas uutta käyttöä...

Jag tryckte in snäckorna i fuktig hobbylera, de hålls bra utan lim. Den naturnära leran tycker jag passar bra till naturmaterialet snäckor. Men för nästa sommars byte får jag väl hitta på ännu nya användningssätt...

Tukholmassa - I Stockholm

Piipahdin viime viikolla Tukholmassa, ja huomasin että tulevan alpakkaneuleeni värit löytyvät täältäkin vanhasta talosta Suurtorin varrelta.

Tog en sväng till Stockholm förra veckan, och konstaterade att färgerna i min blivande alpackatröja återfinns i de gamla husen vid Stortorget.

Kaunista oli. Vackert var det.


Ostoksia en pahemmin tenhyt kun olin perhematkalla, nämä kauniit baijerilaiset ja tshekkoslovakialaiset kupposet kuitenkin löysin Götgatanin Emmauksesta. Eivät olleet hinnalla pilattuja, vasemmanpuoleiset kuppi ja lautanen maksoivat euron ja oikeanpuoleiset kaksi euroa.

Det blev inte särskilt mycket shopping när vi var på familjeresa, men de här vackra bayerska och tjeckoslovakiska kopparna hittade jag på Emmaus på Götgatan. De till vänster kostade en euro styck och de till höger två euro (kopp och fat), bra kap alltså!

Aina ei onnistu osa II - Ibland lyckas det inte del II

Tästäkään ei tullut sellaista kuin piti, ja koko on vaihteeksi liian iso. Malli on Moda-lehdestä nro 6/2005, lanka mohairlankaa jonka nimen olen valitettavasti unohtanut. Ohje lehdessä oli Sandnesin langalle Kitten mohair, jota olen aikaisemmin nuelonut ja ollut siihen tyytyväinen. Olisi siis kannattanut valita sitä tähänkin.

Den här blev inte heller så som jag tänkt, och storleken är för omväxlings skull för stor. Modellen är från tidningen Moda nr 6/2005, garnet är ett mohairgarn som jag tyvärr inte minns namnet på. Mönstret var för garnet Kitten Mohair av Sandnes, som jag tidigare stickat med och gillat, så jag borde ha valt det.

Kokeilin neuletta myös vyön kanssa, ehkä hieman parempi niin. Valitettavasti en ole tottunut käyttämään vöitä tällä tavalla joten saa nähdä tuleeko tätä lainkaan käytettyä. Pläää II.

Jag provade också tröjan med ett bälte, lite bättre kanske så. Men jag är ovan att använda bälten på det här sättet så får se om jag alls kommer att använda tröjan. Bläää II.

Aina ei onnistu osa I - Ibland lyckas det inte del I

Otsikko viittaa siihen että itse tehden luulisi saavansa oikean kokoista, mutta outoa kyllä se ei aina onnistu. Tässä surullinen esimerkki:

Rubriken syftar på att när man stickar plagg till sig själv skulle man ju anta att resultatet är ett plagg som sitter perfekt och är rätt storlek - men så är det tyvärr inte alltid. Här ett sorgligt exempel:

Neuloin Garnstudion ohjeen mukaan (linkittäminen ei juuri nyt onnistu, firman nettisivu on ollut jo viikon verran epäkunnossa) nätin neuletakin saman firman langasta Silke-Tweed, joka on värisävyjensä ja tuntumansa ansiosta eräs suosikkilankani. Valitettavasti mittaukset menivät pieleen (ja kyllä, tein mallitilkun ensin) joten neuleesta tuli liian pieni ja napit kinnaavat rumasti. Palmikoiden neulominen helmaan ja kädentielle oli tuskastuttavan hidasta, joten päätin olla purkamatta vaikka huomasinkin koko-ongelman puolivälissä. Nyt ei auta muu kuin käyttää neuletta avonaisemmin tähän tapaan vain ylin nappi kiinni. Pläää.

Jag stickade en nätt kofta enligt modell från Garnstudio (deras webbsida har varit i olag redan en dryg vecka, därför ingen länk) av garnet Silke-Tweed från samma firma som är ett av mina favoritgarn på grund av färgurvalet och konsistensen. Tyvärr mätte jag fel (och ja, jag stickade en provbit först) och resultatet är en kofta som är alltför liten så att knapparna stramar fult åt. Jag märkte felet halvvägs, men eftersom det gick långsamt att sticka flätorna nere och vid manschetterna beslöt jag att inte riva upp, så nu får jag ha den endast med den översta knappen fast. Bläää.

Liivejä - Västar

Viime talvena innostuin neuleliiveistä, jotka ovat siitä hyviä että lämmittävät sopivasti mutteivät hiosta. Sainkin aikaiseksi kaksi liiviä jotka ovat olleet ahkerassa käytössä myös tänä talvena.
Förra vintern upptäckte jag att stickade västar är ett perfekt vinterplagg för mig: värmer passligt med jag slipper bli svettig. Ivrigt stickade jag två yllevästar som jag använd flitigt också denna vinter.

Vihreän liivin ohje on Schoeller&Stahlin malli joka oli Moda-lehdessä nro 5/2008. Lanka on Ronda. Denna gröna väst stickade jag enligt ett mönster från Schoeller&Stahl som fanns i tidningen Moda 5/2008. Garnet heter Ronda.

Harmaa liivi alla on alpakkalankaa, malli omasta päästä. Lopputulos oli työn ja tuskan takana kun neuloin palmikoita puikoilla nro 2½, mutta oli vaivan arvoista.
Den gråa västen nedan stickade jag av alpackagarn enligt egen modell. Det var ett helsike att sticka flätor med stickor nr. 2½, men resultet var mödan värd och jag är nöjd.

Folklore

Inspiroidun jo pari vuotta muodissa näkyneestä itäeuroppalaisesta kansankirjailusta, esimerkeiksi käykööt Matthew Williamson ja John Galliano.Seuraava projekti olkoon siis musta neuletakki jossa on värikkäitä kirjailtuja kukkia tyyliin nämä unkarilaiset kirjaillut tyynyt ja kukat.

Jag blev inspirerad av de östeuropeiska folkliga broderingarna som synats i modet redan ett par år, exempelvis hos Matthew Williamson och John Galliano. Så nästa stickprojekt ska vara en svart kofta med färgranna broderade blommor i stil med dessa ungerska broderade dynor och blommor.

Värikästä Loviisassa - Färgrant i Lovisa

Kävin ennen joulua Loviisassa Loviisan joulu -tapahtumassa, jossa yksityisihmiset pitivät jouluiset kotinsa avoinna vierailijoille vanhoissa puutaloissa. Kuulaassa pakkassäässä kaunis pikkukaupunki oli kuin aikamatka taaksepäin. Katsoessani ottamiani kuvia huomasin tässä olevan värityksen suhteen paljon samaa kuin alpakkalangoissani!

Jag besökte Lovisa före julen för Lovisa jul-evenemanget, då man kan besöka privatpersoners julpyntade hem i de gamla trähusen. Småstaden var i vintervädret som en tidsresa bakåt i tiden. När jag gick igenom bilderna jag tagit märkte jag att denna har färgmässigt mycket gemensamt med mina alpackagarn!

Värikästä alpakkaa - Färgrann alpacka

Joulukuun alussa iski vakava värikkäiden lankojen puute. Kaupassa päädyin neljään sävyyn alpakkalankaa, Drops Alpaca. Tarkoituksena oli tehdä kirjoneule, mutta inspiraatio muuttuikin ja lopputuloksesta tulee raidallinen.

I början av december fick jag ett akut behov av färgrant garn. Slutsatsen blev fyra olika färger alpackagarn, Drops Alpaca. Jag hade planerat att det skulle bli ett mönster med flera färger, men ändrade mig och det blir ränder i stället.

Talvineule - Vintertröja

Kylmä talvi tarjoaa myös mahdollisuuden vihdoin käyttää kaapin täyttäviä, paksuja talvineuleita. Parin islantilaisen lisäksi omaani täyttää yllä oleva oma tekele, joka saa kunnian aloittaa blogini valmiit neuleet-osion. Tein sen tosin jo kymmenisen vuotta sitten, mutta olen käyttänyt sitä todella vähän ja unohtanutkin, kunnes löysin sen viikko sitten vaatekaappia siivotessa. Malli on omasta päästä ja neule mukava, mutta pääkaupunkiseudun talviin valitettavasti useimmiten liian lämmin.



Den kalla vintern ger en chans att äntligen använda de tjocka vintertröjorna som fyller klädskåpet. Förutom några islandströjor har jag ovanstående egna kreation, som får äran att inleda färdigt-avdelningen i min blogg. Tröjan stickade jag visserligen för ca tio år sedan, men jag har använt den så sällan att jag glömt bort den och hittade den förra veckan när jag städade klädskåpet. Modellen hittade jag på själv och tröjan är jag annars nöjd med, synd att vintrarna i huvudstadsregionen oftast är för varma för tjockt helylle.

Kaunis talvi - Vacker vinter

Vihdoin talvi joka on kaunis kun kuvakirjasta! Sisäinen esteetikkoni iloitsee, joskin sisäinen lämpotilani iloitsee kauneudesta mieluummin sisältä katsottuna.

Äntligen en bildskön vinter! Estetetikern i mig glädjer sig men föredrar att skåda härligheten inomhus ifrån.

Välkommen!

Jag har äntligen förverkligat min plan om att börja blogga om mina stickningsprojekt. Förutom stickning gillar jag även att laga pärlsmycken samt olika inredningspyssel, så sådant kommer säkert att förekomma vid sidan om stickade plagg.

Jag började sticka ivrigt i gymnasieåldern, ocn intresset har därefter bara ökat. För några år sen lärde jag mig äntligen också att virka, men än så länge är det stickning som är min stora passion. I tonåren sydde jag också mycket, men med barnen blev det lättare att plocka fram och bort ett garnnystan och stickor i stället för symaskin och tygbitar med en massa knappnålar. Mina söner är dessutom mera intresserade av symaskinen (dvs. petar på) än av mina stickningsarbeten.

Förutom för stickning har jag en passion för färger: en del älskar jag och en del avskyr jag. Färggrant ska det helst vara, och brunt gillar jag inte alls. Eftersom jag oftast stickar plagg till mig själv kommer det knappast att ses någon brun stickning i denna blogg. Varen varnade!

Bakgrunden och orsaken till namnet på min blogg är att jag skriver på svenska och finska och ville ha ett namn på passar för båda språken men inte är engelska. Som humanist lockades jag av latin, och när jag hittade ett ordspråk som innehåller ordet ull var saken avgjord.

Tervetuloa!

Toteutin vihdoin suunnitelmani omasta blogista, tervetuloa siis katseleemaan projektieni suunnittelua ja etenemistä! Pääpaino tulee olemaan neuletöissä, toisinaan saan toivottavasti joitakin helmikorujakin aikaiseksi ja esiteltyä. Erilaiset sisustusnäperryksetkin tulevat kuulumaan repertuaariin.

Hieman harrastukseni taustoista: Olen harrastanut neulomista lukio-ikäisestä, koko ajan innostuneemmin. Virkkaamaan opettelin kunnolla vasta pari vuotta sitten, ja se onkin toistaiseksi pysynyt neulomisen varjossa. Teininä hurahdin vaatteiden ompelemiseen, mutta se harrastus on lasten myötä jäänyt vähemmälle - on helpompaa ottaa esiin neuletyö kuin ompelukone ja kangaspaloja täynnä nuppineuloja, ja poikalapseni ovat osoittaneet pienestä pitäen suurempaa mielenkiintoa (eli räpläyshalua) ompelukonetta kuin keskeneräisiä neuleitani kohtaan. Nykyään käsillä tekeminen on melkein elinehto, neulon aina katsoessani telkkaria ja usein lukiessa. Samoin työseminaareissa neulominen auttaa keskittymään kuuntelemiseen: kun saan kädet keskittymään mekaaniseen työhön voin keskittää aivoni kuuntelemaan puhetta. Tätä on ulkopuolisten vaikea käsittää, he kun saattavat luulla että keskityn neulomiseen kuuntelemisen sijaan vaikka asia on päinvastoin.

Suhtaudun väreihin intohimoisesti: rakastan värikkyyttä ja tiettyjä värejä, toisia taas inhoan yli kaiken. Muun muassa ruskea on inhokkini, ja koska neulon useimmiten käyttövaatteita itselleni tässä blogisssa tuskin nähdään ruskeita neuleita.

Vielä lyhyesti blogin nimestä: koska aion blogata sekä suomeksi että ruotsiksi halusin nimen joka ei ole kumpaakaan muttei myöskään englantia. Humanistina tunnen vetoa latinaan vaikken latinisti olekaan, joten latina vei pisimmän korren. Sanan villa sisältävä sananparsi sopi tähän tarkoitukseen kuin.... lanka silmukkaan!